Artikel: Ny bok om fårens signaler

Det började med att den populära holländska bokserien Kosignaler översattes till svenska. Den följdes senare av bland annat succén Hästsignaler. Nu ska vi lära oss tyda fårens signaler för en bättre djurhållning.

I rådgivningsvillan på Nordviks naturbruksgymnasium sitter husdjursagronom Kersti Arvinder från Hushållningssällskapet. Hon har precis slutfört en översättning av den holländska boken Fårsignaler. Boken är från 2015, den är författad av veterinären Frank Glorie, ges ut av förlaget Roodbont och beräknas komma ut på den svenska marknaden i maj.

– Böckerna i den här serien består av praktiskt förankrad kunskap, med väldigt konkreta råd, mycket bilder, illustrationer och en tydlig metodik.

Fårsignaler riktar sig mot både mindre och större fårproducenter.

– Budskapet är att kunna observera och analysera för att i god tid kunna föra det man sett vidare till rätt åtgärd.

Fårsignaler har samma röda tråd som de tidigare böckerna i serien Kosignaler och Hästsignaler.

– Det är lätt att se att det är veterinärer som står bakom. Böckerna bygger på veterinärkunskap, mycket handlar om sjukdomar och hur vi förebygger dem. Fårsignaler talar till exempel inte om hur du räknar ut en foderstat, men väl att du ska ge bra foder och hur du ser att fåren fått för lite eller för näringsfattigt foder. Mineralbrist till exempel, kan leda till flera allvarliga sjukdomstillstånd..

“Det som också är roligt med de här böckerna är att författarna har kurser och workshop. De jobbar väldigt praktiskt, de är inte bara författare, säger Kersti Arvinder”

Vilka har arbetat med boken?

– Jag började översättningen tillsammans med Sofia Jansson, husdjursagronom liksom jag. När hon slutade hos Hushållningssällskapet fortsatte jag själv, säger Kersti.

Till sin hjälp har hon haft Gun Bernes, försöksledare på SLU i Umeå som arbetat med och skrivit mycket om får, samt Kalle Hammarberg, välkänd pensionerad fårhälsoveterinär från Hälsingland.

– De två har gått igenom hela texten tillsammans med mig. Vi har fått hjälp av flera andra svenska experter också.

Kersti berättar att boken inte är en ren översättning.

– Framför allt kapitlet om vinterbetet har vi till stora delar fått skriva om för att passa våra svenska förhållanden. Inte ens i södra Sverige har vi det klimat som holländarna kan ha. Det nyskrivna stycket har förstås granskats av författaren Frank Glorie som sedan kommit med tillägg. Han har bland annat bett att vi ska skriva om hur man håller vattnet isfritt under vintern.

Frank Glorie påpekade även för Kersti att får som har tillgång till utevistelse under vintern i snöfria hagar, föredrar att beta det näringsfattiga gräset framför att äta högkvalitativt grovfoder. Därför är det viktigt att begränsa en sådan hages storlek. Fåren är i första hand betesdjur konstaterar han.

– Det där är så typiskt hela konceptet med signalböckerna, att de är så praktiska, och jag älskar det! menar Kersti och fortsätter: 

– Det är väldigt sällan de liknar den försiktiga rådgivning vi kanske är mer vana vid i Sverige. Vi säger ofta att det kan vara så, men det kan också bero på det där, eller så kan det vara det tredje. Holländarna sätter ner foten och säger, så här är det. Det kanske inte alltid är rätt men det är ganska skönt att få höra det.

Varför behövs boken på den svenska marknaden?

– Det har inte kommit något liknande efter Erik Sjödins bok Får. Det märker man ganska snabbt när man sitter och faktagranskar. När jag söker svenska referenser får jag fram studentuppsatser eller webbsidor från till exempel Gård- och djurhälsan eller SVA, ingen annan samlad information.

En annan orsak till översättningen är att Hushållningssällskapet sett att de tidigare översatta böckerna från förlaget blivit väldigt uppskattade.

– Ett tag var vi inne på Grissignaler. Men vår veterinär sa att där får vi skriva om så mycket att inte går. Det skiljer för mycket mellan svensk och holländsk grisuppfödning.

I Fårsignaler finns en bild på en aggressiv bagge med ögonbindel som hindrar hans sikt framåt, anledningen är att han inte ska kunna skada någon. Kersti konsulterade Jordbruksverket som inte kunde finna något i regelverket som förbjöd användningen av ögonbindel men man menade att det absolut inte var något de rekommenderade.

– Vi tog med bilden och originaltexten, men la till att det inte är en lämplig lösning på lång sikt.

Klimatet skapar fler skillnader mellan Sverige och Holland. Holländarna har andra problem med parasiter och fluglarvsangrepp på grund av det varmare och fuktigare klimatet de har.

– Det här var något Kalle Hammarberg ville ha med i boken, att Sverige i och med klimatförändringen kommer att få se en ökning av vissa parasiter och då tänker han främst på stora leverflundran, berättar Kersti.