Artikel: De simmande älgarna i Kullberg

Det är alldeles tyst men något syns röra sig på andra sidan vattnet. Där kommer de. Först sju, sedan fyra till. Den första stannar vid vattenbrynet, funderar, det knastrar när hon prövar klövarna mot isen.
Sedan, i ett ögonblick, går hon ner och sex till rinner ner i vattnet, som på ett pärlband.
Vi är två fotografer som väntat i den tidiga timmen. Älgarna simmar rakt mot honom på andra sidan viken, han som har sitt tält 150 meter bort. Mitt ute på vattnet viker den första älgen 90 grader, nästan rakt mot mig. De andra följer hennes rutt precist, de genar inte utan vinklar på samma ställe även de. Jag vågar knappt andas och tänker hela tiden, ställde jag in kameran rätt? Jag är nästan skakis.
Skogens konung glider majestätiskt genom vattenytan. Lika smidigt som han rör sig på land, lika behagfullt tar han sig över älven. Älgarna framför mig vänder lugnt och metodiskt huvudet än åt höger, än åt vänster, antagligen för att se så att allt är lugnt. När min granne på andra sidan viken drar i sitt tälts dragkedja kommer de sista fyra älgarna uppe på land av sig. De vänder sig snabbt om och travar upp för backen och bort bakom krönet.
Det är stort att vara med om men ingalunda unikt. Älgarna i Kullberg har gjort detta i oändligt många år.

Det sägs att det alltid är en ko som är ledare. Det är hon och hennes kalvningsdrift som leder henne tillbaka till kalvningsplatsen, säger Åke Johansson. Han har i över tio år besökt Kullberg för att njuta av de simmande vandringsälgarna.
Irene Hägglund och Kjell Mähler bor vid ett annat vattenbryn. När de köpte gården i Kullberg, strax ovanför Junsele, berättades det inte om några älgar. Irene och Kjell såg dem för första gången när de höll på att röja sly nere vid älven.
– Vi tror inte att de förra ägarna hade märkt av dem, tror Kjell.
Från sin farstu kan de se när älgarna närmar sig passagen över deltat. I hallfönstret står flera kikare. Skådespelet brukar pågå under 2–3 veckors tid, med början i mitten på april eller någon vecka senare.
– Det som styr i första hand är tiden. Det brukar börja med några enstaka, sedan är det lugnt några dagar innan det dyker upp fler och fler, berättar Kjell.
Hon kan gå ut i vattnet och bara stå med vattnet upp till bringan. Helt plötsligt vänder hon om. Det är något trolskt över alltihopa. Kjell Mähler, Kullberg.

Under 19 år har paret räknat älgarna. Som mest har Kjell och Irene sett 55 stycken samma dag, runt 30 talet några gånger men oftast rör det sig om några stycken upp till 20. Genom åren har det blivit runt 2 000 simmande älgar.
– Ja, nu har vi ju inte sett alla, vi måste ju sova också, påpekar Kjell lite torrt.
Han tycker det är intressant att se om antalet ökar eller minskar. Ifjol var det till exempel ovanligt lite djur.
– Vi såg nog bara hälften, runt 70 80 stycken. Jag vet inte vad det beror på, men vi har mycket björn. De är överallt, även om just vi inte ser dem.
Älgar rör sig mellan sina sommar- och vinterbeten, tillgången på mat och snödjupet verkar styra. Rimligen bör älgarna passera även på hösten och paret har vid något tillfälle sett till dem i oktober. Men det är en betydligt mörkare årstid och svårare att se då. Dessutom bor Kjell och Irene i huset i Kullberg bara under sommarhalvåret. Då driver de sin camping, något som passar bra då älgarna drar till sig en hel del fotografer och filmare.
En logisk fråga är vart älgarna tar vägen. Kjell vet inte hur långt de vandrar men tittar man på kartor över området finns det väldigt många gamla fångstgropar för älg.
– De vandrar i den linjen som fångstgroparna finns, konstaterar Kjell.
Läs mer! Vad säger forskarna om älgvandringarna?
Läs mer: Älgfångstgropar skvallrar om förr
Älgräkning i Kullberg
2016: 125 st
2015: 91 st
2014: 180 st
2013: 157 st
2012: 151 st
2011: 206 st
2010: 156 st
2009: 168 st
2008: 112 st
2007: 85 st
Älgarna 2016
21 april: 15 st
22 april: 4 st
23 april: 3 st
24 april: 11 st
28 april: 19st
29 april: 5 st
30 april: 30 st
1 maj: 16 st
2 maj: 7 st
3 maj: 12 st
4 maj: 2 st
Tidigare publicerad på Njus.me 2017-04-20.